Personalchef
För att precisera mig och beskriva mig utifrån mina värderingar så kan jag skriva om mitt jobb som personalchef.
Jobbet som personalchef var krångligt! Man står mellan två stolar och vet inte på vilken man skall sitta! Men det gick bra! Det gick så bra så att chefen från huvudkontoret på Irland skickade mig ett Guldbrev i 24 karats guld!
Brevet är välformulerat och jag var glad över att jag fick värderingarna av honom och inte av min lilla ägare i Luleå!
Det står underförstått:
Vi satta alla här på kontoret en vacker kapitilistisk dag! Jag var här, ägaren för Coca - cola var här och samtliga chefer var också här! Det fanns en konstig kurva som pekade rakt upp mot himlen och det var då jag upptäckte dig Patrik på en liten avdelning någon stans i Lul.. Lull... Luleaa.... Lullleal.....Luleäoo.....Or some fucking Sweden! Ägaren för Coca - Cola som är 110 år gammal utbrast: Syrgas, jag måste ha mer syrgas! Och vi blev alla väldigt, väldigt glada över att se ditt kontor! Du har blivit förbisedd Patrik men din avdelning blir ofta det, men det kan kompenseras. All lycka i framtiden från den stora lyckliga kapitalisten och alla hans vänner.
Med det omdömmet fick jag därefter ett jobb som jag inte räknade med! Ett högre uppsatt chefsjobb!
Jag visste inte att det var ett högre uppsatt chefsjobb förrän jag per telefon mötte mina medarbetare : )
(Parodi av samtalet per telefon - det lät inte riktigt så men det blev roligare att förklara hur samtalet lät genom en överdrift)
Jag: Tjena, allihopa, hur mår ni? : )
Total tystnad!
Någon: Ja hej, jag heter Åke och äger ett stuteri med 300 hästar av världsklass! Det var ju trevligt att få möta vår företrädare för Luleå!
Min chef: Ja (harkel), Patrik är ju den vi hoppas på i Luleå (Oj, vad Patrik lät ny på jobbet).
En kvinna: Ja, tänkte på min kennel av avelshundar... osv.... osv...osv.... (Bäst att jag kommer in med en undanmanöver på det här).
Jag blev däremot tvungen att avsluta jobbet! Företaget ville att jag skulle lägga ut några miljoner kronor på ett kontor i Luleå och det kunde jag inte!
Men som ni förstår så är jag en rätt så vanlig kille! En vanlig kille som inte är så tillknäppt men inte heller fjantig vilket många vanliga killar annars kan vara.
Kommentarer
Trackback
